1866
bostadshus och bodar börjar byggas under sommaren
|
1867
fortsatta byggnadsarbeten under sommaren på bostadshusen. Fyren monteras och
den 23. september tänds fyren. Under de första åren var tjänstebåten en liten snipa.
Den förtöjdes i "Skiterhamnen", ett smalt sund i den norra delen av
Skitrarna. Dit fick man ro med en eka från Väderöbod.
|
1869
tjänstebåten försvinner under storm
|
1870 en
mindre träkran för den nya tjänstebåten sätts upp i "Gamla Kranhålet". Tjänstebåten hissas vid dåligt väder upp på
berget med träkranen och hålls fast med kättingar.
|
1874
var dörrarna till bostadshusen, liksom handräcket upp till fyren målade i
gul oljefärg
|
1878
byggdes trappa av trä från berget söder fyrmästarhuset
|
1879
utplacerades första termometerburen och nederbördsmätaren
|
1881
bärgades under januari en val, vilken var 9 meter lång och 6 meter i omkrets.
|
1882
vaktfri fyrvaktare och fyrbiträde befrias från skyldigheten att befinna sig
i tornets vaktrum under de timmar fyren är tänd. I januari drabbas man av en
svår orkan som bl. a. kastade utedasset över en meter bort, strax intill
fyrmästarens hönshus.
|
1886
under mars observerades en varg på isen. Fyrpersonalen försökte skjuta honom
men missade.
|
1887
förändrades fyren från eldning med raps- eller rovolja till att eldas med
fotogen
|
1888
taken belagda med tjärpapp, alla bostadslägenheter tapetserades och
fyrmästarens kök fick ny spis. En ny vattenreservoar byggs. Yttertrappan
till fyrmästarhuset ändras.
|
1890
försvann tjänstebåten (i oktoberstormen?)
|
1891
erhölls en ny tjänstebåt under april. Båtens öknamn blev Vagnen. Det var en
bred otymplig odäckad farkost, som uppifrån sett verkade nästan fyrkantig,
liknande mera en skrinda än en båt.
Under året avlider fyrmästare Lindgrens hustru.
|
| 1892
byggs fotogenboden av en färdigtillverkad, numrerad byggsats. |
1897
uppsattes "elektronisk ringledning" mellan fyren och bostadshusen.
En 2-tons båtkran av järn sätts upp i berget söder om nuvarande Kranhålet.
|
1900
norska barkskeppet Löwetand i sjönöd, stryker tätt förbi södra udden varvid en man
ur besättningen hoppar iland och senare överraskar tjänstgörande fyrvaktare.
Övriga besättningen tog sig iland på Ursholmen, barken sjönk.
|
1901
cisternerna i fotgenboden numreras
|
1902
lades skiffer på de tidigare tjärpappsbelagda taken på bostadshusen. Även
takstolarna förstärktes. Lotsbarnskola, under en termin, anordnas för första
året.
|
1907
fyren tändes för första gången med Lux-ljus. Fotogen under högt tryck
förgasas och förbränns mot tre stycken glödstrumpor av asbest, så att dessa lyser med ett
intensivt vitt sken.
|
1909 gjordes en utbyggnad för en invändig trappa till andra
våningen, på fyrvaktarhusets sydvästra gavel.
Samma år byggdes bagarstugan (tvättstugan) och fyrvaktarhuset fick en tredje
skorsten. Fyrbiträdenas kök delades till två kök. Arbetet utfördes under
sommaren av ett arbetslag på sju personer.
|
1910
fyren släckt en timme natten mellan 25-26 augusti pga tjänstefel.
|
1911
flyttades båtkranen, efter fjorton år, till nordöstra hamnen från en plats strax sydost om
hamnen. Kranen var av järn och lyfte två ton (se foto sid. 27 och 43 i
"Skisser från Väderöarna"). Härmed blev nordöstra hamnen
ordinarie plats för tjänstebåten. Ny tjänstebåt erhölls efter "Vagnen" som
sjönk i en stormby på Väderöfjorden. Den nya, var en stor och bärig vitmålad
båt som tidigare varit stationerad på Islandsbergs fyrplats (se foto sid. 27
och 79 i "Skisser från Väderöarna"). Efter många framställningar till
Lotsverket om en motor, erhölls slutligen en alldeles för stor och tung
utombordsmotor, vilken man dessutom aldrig lyckades få att fungera. Motorn
konserverades och ställdes istället i förrådet.
Utrustning för semaforsignalering uppsattes.
|
1912
och fram till 1919 fanns en liten besättning av getter på ön för att
tillgodose mjölkbehovet.
Under hösten flög två gräsänder in i fyrens lanternin varvid övre rutan och
den innanför stående röda rutan slogs sönder. Linsapparaten kantstöttes på
flera ställen av fallande glas.
|
1913
har Torsten Waldner för privat bruk, installerat en egen ombyggd begagnad
motor i en liten utrangerad livbåt. Detta är första motorbåten på Väderöbod.
Bodhålet hade, enligt ett fotografi, ingen kran detta år. Några år senare
flyttades en sedan länge oanvänd kran av trä från Gamla kranhålet till
Bodhålet. Den blev till god hjälp vid den fortsatta utgrävningen av hamnen.
Ännu senare uppsattes ytterligare en "privat" träkran inne i Bodhålet av
Thorsten Waldner. Den ersattes 1929 av en 4-tons järnkran.
|
1914
4 augusti släcktes fyren på order från Lotsverket och med anledning av
krigsutbrottet. Några veckor senare tändes dock fyren igen.
|
1915
fyrens vedbod byggs. Veden krävdes för att elda i en liten kamin placerad i
fyrens vaktrum. Det var viktigt att inte rutornas insida immade igen under
vintern. Utrustning för semaforsignalering mellan Väderöbod och Storö sätts
upp.
|
1916
hittades på Trolleskär liket av den kände tyske diktaren Johann Kinnau alias
Gorch Fock som dödats under Nordsjöslaget. Kinnau är begravd på Stensholmen
vid Fjällbacka. Omkring 9000 man dödades under detta slag och många drev
iland i närheten.
|
1917
ersattes tjänstebåten med en lång och smal gråmålad båt byggd på
kravell. Den hade flat botten och två kraftiga slingerkölar.
Båten var ritad av fyringenjören själv. Motorn som
tyvärr saknade backslag, var en Avance, som gick på fotogen
(med vattentillsats).
Båten var inte segelutrustad. Den överfördes 1930 till Hållö.
|
1919
byggdes latrin med fyra platser (tidigare två). Ytterpanelen byttes på
fyrmästarhusets sydöstra gavel och bakugnen togs bort. Cementgolv i
källaren. Fyrmästaren införskaffar under april en gris från Saltviken
|
1922
monterades hängrännor och byggdes betongtank för regnvatten från
fyrvaktarhusets tak.
|
1925
installerades en radiomottagare på Väderöbod.
Det var en donation från en givare i Stockholm, till den
fyrplats på västkusten, som låg ensligast till. Radion var utrustad
med spolar och rattar och två par hörlurar. Den drevs med två batterier, ett
torrbatteri på ungefär 100 volt och ett anodbatteri, som måste laddas då och
då.
|
1928 Byggmästare
Hilmer Carlsson ritar en karta över Väderöbod i skala 1:1000
|
1929
monterades ny spis samt ett fönster i fyrmästarhusets kök på gaveln. Ny trappa av betong
från berget söder fyrmästarhuset. I sydvästra hamnen uppsattes ny 4-tons
järnkran som ersättning för tidigare två träkranar. Ny strandskoning (kaj) i
betong utfördes (tidigare trä) samt uppsattes bl a i några skrevor, tre
mindre betongmurar avsedda som vågbrytare. Inloppets inre mur förhöjdes och
förlängdes. En vågbrytare byggdes vid yttre delen av inloppet.
|
1930 ny
4-tons kran i nordöstra hamnen. Ny fyrbåt av kostertyp, byggd på Nestor Nilssons
båtvarv i Strömstad. Det var en klinkbyggd ekbåt, ungefär 20 fot (6meter) lång.
Botten var helt kopparklädd. Eftersom båten mest stod på sin bädd uppe på land
var det viktigt att den inte torkade isär och blev läck. Motorn var en råoljemotor
(tändkula) från
Skandiaverken i Lysekil. Segel fanns även ständigt till hands.
Till skillnad mot tidigare, avsevärt längre tjänstebåt, kunde den nya tas in
i sydvästra hamnen och även hissas upp där.
|
1931 ny
gångbro av betong uppsattes i nordöstra hamnen vilken ersatte en tidigare
träbro som personalen själva byggt, troligen i samband med kranflytten 1911.
|
1932
cementpir i nordöstra hamnen. Fyrvaktarhuset byggdes om från tre lägenheter
på ett rum och kök till två lägenheter på två rum och kök. Spis insattes i
vindsrummet för extra fyrbiträde. En telefon installerades, numret var
Väderöbod 1-C, och den blev placerad i fyrmästarens
förstuga. En fyrbiträdestjänst drogs senare in.
|
1935
yttre vågbrytare i nordöstra hamnen, norra sidan. Muddrat och fördjupat sydvästra hamnen.
Byggt mindre vågbrytare på norra sidan av inloppet till denna hamn. Arbetet
utfört mellan 30/4 och 18/7 av Lotsverkets arbetslag "Värmlänningarna", ett lag från
Ämtervik i Fryksdalen. Förmannen hette Asker. Laget bestod av 6 man. En var smed
och en dykare.
Tidigare vedkamin i fyren utbytt mot en kokskamin.
|
1939 en
ledning för pumpning, med handpump, av fotogen från Bodhålet till
Fotogenboden anordnades.
|
1940
byggdes skyddsrum
|
1945 blev
fyrplatsen utrustad med en ny tjänstebåt (motorbåt). Inför Fyrmästare O.A.
Kaldéns tillträde rengjordes fyrmästarbostaden som under flera år stått
oanvänd.
|
1946
kranen för tjänstebåten i Kranhålet utrustades med en bensinmotor för maskinell
upphissning.
|
1949 i
fyrmästarhuset installerades värmeledning, rinnande vatten och avlopp.
Masonit i tak, inrett litet tvättrum och garderober. Nya golv och ny
vedpanna (Norrahammar 312) och spis (Norrahammar 727). Lägenhet inreds på
fyrvaktarhusets vind.
|
1950
12 meter lång vågbrytare byggs i sydvästra hamnen. Avbärare av plank i nordöstra hamnen, norra
sidan. Trappa av betong under kranen. Räcke av wire från östra hamnen till
trappa vid fyrmästarbostaden. Värme, vatten, avlopp osv. som i
fyrmästarhuset, installerat i fyrvaktarhuset. Yttre trapphus rivet och huset
utbyggt åt sydväst för erhållande av större kök.
|
1952
reparationsarbeten på brygghus och bodar
|
1964 i
december släcktes den gamla fyren
|
1965
avbemannas Väderöbod
|
1969
revs Heidenstamsfyren
|
